Kommunikationsministeriet informerar
Finland arbetar för att mins-ka
utsläppen inom sjöfarten
Finland har som mål att minska utsläppen från
sjöfart och att redan nästa år inleda globala
förhandlingar för att ta fram konkreta metoder
för att nå målet. Utsläppen av växthusgaser inom
sjöfartssektorn diskuteras när Internationella
sjöfartsorganisationens (IMO:s) Kommitté för
skydd av den marina miljön (MEPC) hade sitt
sammanträde i London den 22–26 oktober.
Enligt en uppskattning av Meteorologiska in-stitutet
står sjöfarten för 11–13 procent av utsläp-pen
från den globala transportsektorn. I Finland
utgör utsläppen från sjöfart, inklusive trafiken på
inre farvatten, fyra procent av alla utsläpp inom
transportsektorn.
Vid sidan av klimatfrågorna är nedskräp-ningen
av haven ett allt mer akut tema. På
MEPC-mötet i oktober inleds beredningen av att
arbetsprogram för att tackla också nedskräp-ningen
av haven.
På våren 2018 avtalade MEPC-kommittén för
första gången om gemensamma klimatmål för
hela sektorn och målen skrevs in i en preliminär
strategi. Miljökommittén ställde som mål att
växthusgasutsläppen från sjöfarten före 2050 ska
motsvara 50 procent av nivån 2008.
Tänkbara metoder på kort sikt är bland annat
en förbättring av fartygens energieffektivitet och
satsningar på forskning och utveckling. På lång
sikt gäller det bland annat att ta i bruk alterna-tiva
bränslen.
Inom IMO har man redan tidigare kommit
överens om reglering som avsevärt har förbättrat
energieffektiviteten
hos nya fartyg och som har
lett till att växthusgasutsläppen har minskat.
Samtidigt har man också infört begränsningar
för kväve- och svavelutsläpp.
IMO:s globala svavelregler träder i kraft år
2020, vilket fanns med på agendan för det kom-mande
MEPC-mötet.
Parisavtalet innehåller inga särskilda bestäm-melser
om växthusgasutsläpp från sjö- eller
lufttransporter, men de ingår i det övergripande
målet för att begränsa den globala medeltempera-turökningen.
Sjöfarten står för ca 2,5 procent av
de globala växthusgasutsläppen. Utan åtgärder
för att minska utsläppen uppskattas de öka med
50–250 procent under de kommande årtiondena. •
YTTERLIGARE INFORMATION
Päivi Antikainen, enhetsdirektör, tfn 050 382
7101, Twitter @PaiviAntikainen
LÄNKAR TILL ANDRA SIDOR:
Initial IMO Strategy on Reduction of GHG
Emissions from Ships Preliminär IMO-strategi
för att minska växthusgasutsläpp från fartyg
(på engelska):
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 49
Regeringen föreslår: Transport- och
kommunikationsverket ska behandla
klagomål som gäller hamntjänster
Regeringen föreslår att klagomål som gäller hamntjänster och
gemensamma regler för finansiell insyn i hamnar ska hanteras av
Transport- och kommunikationsverket. EU-förordningen om
hamntjänster förpliktar medlemsstaterna att utse en myndighet
som ansvarar för hanteringen av klagomål som gäller tillämp-ningen
av förordningen.
Regeringen föreslår att lagen om transportservice ändras så att
man i den beaktar EU-förordningen om hamntjänster. I EU-förord-ningen
om hamntjänster som träder i kraft i mars 2019 förpliktas
medlemsstaterna att utfärda nationella bestämmelser om vilken
myndighet som ansvarar för hanteringen av klagomål som gäller
tillämpningen av förordningen samt om de sanktioner som är til�-
lämpliga vid överträdelser av förordningen och om överklaganden.
Det är motiverat att uppgiften åläggs Transport- och kom-munikationsverket,
eftersom verket har kunskap om branschen
och skötseln av tillsynsuppgiften inte hindrar verket i dess övriga
verksamhet. I hanteringen av klagomål ska Transport- och kom-munikationsverket
höra Konkurrens- och konsumentverket som
har sakkunskap i konkurrensrätt.
EU-förordningen om hamntjänster omfattar varierande tjänster
i hamnarna, såsom bunkring, förtöjning, passagerartjänster samt
uppsamling av fartygsgenererat avfall och lastrester. Avsikten
med bestämmelserna är att underlätta tillträdet till marknaden för
hamntjänster och att förbättra kvaliteten på de tjänster som er-bjuds
i hamnarna. I Finland gäller förordningen följande hamnar:
Björneborg, Eckerö, Fredrikshamn-Kotka, Hangö, Helsingfors, Ja-kobstad,
Karleby, Kaskö, Kemi, Mariehamn, Raumo, Rautaruukki/
Brahestad, Sköldvik, Uleåborg och Åbo-Nådendal.
Transport- och kommunikationsverket avses kunna förelägga
den som bryter förordningen om hamntjänster vite, hot om
tvångsutförande eller hot om avbrytande. I ett beslut som med-delats
av Transport- och kommunikationsverket får omprövning
begäras hos verket och efter det kan beslutet vid behov överklagas
hos förvaltningsdomstolen.
I den förestående ämbetsverksreformen på Kommunikations-ministeriets
förvaltningsområde slås Trafiksäkerhetsverket,
Kommunikationsverket och vissa funktioner vid Trafikverket att
samman till ett nytt ämbetsverk, Transport- och kommunikations-verket,
som inleder sin verksamhet den 1 januari 2019.
VAD HÄNDER HÄRNÄST?
Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen
blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för
riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kom-mande
plenum). Efter remissdebatten skickas propositionen
vidare till utskottsbehandling. När utskottets betänkande är klart
fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.
Förordningen om hamntjänster ska tillämpas från och med den
24 mars 2019 då de nationella bestämmelser som kompletterar
förordningen ska sättas i kraft. Lagen avses träda i kraft samma
dag som EU-förordningen, alltså den 24 mars 2019. •
MER INFORMATION:
Mira Karppanen, överinspektör, tfn 0295 342 094
Jari Gröhn, trafikråd, tfn 0295 342 501