Mera jämställdhet i utbildningen
genom att förlänga läroplikten
läroplikten och dessutom gratis andra gradens utbildning
skulle vara ett konkret sätt att uppnå dessa mål.
Som en del i reformen av läroplikten är det viktigt att se
till att varje elev som går ut grundskolan når upp till den
nivå av kunskap och färdigheter som gör det möjligt för
dem att lyckas i framtida studier. Förstärkning av kun-skapsbasen
är också avgörande med tanke på att förbättra
sysselsättningen och förlänga arbetskarriären. De fär-digheter
som förvärvas som ung bygger grunden för det
framtida arbetslivet och livet. •
RIINA NOUSIAINEN STTK:S SAKKUNNIG,
UTBILDNING OCH KUNNANDE
ÖVERSÄTTNING JOHAN RAMSLAND
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 51
Den allmänna uppfattningen om lika möjligheter i
finsk utbildning bryts ner styckevis. Man har från
tidigare varit medveten om att utbildning förs i
arv från generation till generation. Till exempel är
de som börjar studera på universitetet, de har som regel
oftast högskoleutbildade föräldrar. Den senaste forsk-ningsrapporten
från Institutet för Hälsa och välfärd THL
och Ungdomsforskningsförbundet, som publicerades
tidigare i månaden, granskar barnens skolkarriär genom
förlängd läroplikt studier och genom att jämför de som
födda åren 1987 och 1997. Resultaten målar kraftigt en bild
av utbildningen som är allt annat än likställd och jämlik.
Enligt studien har föräldrarnas utbildningsbakgrund
och inkomst en betydande inverkan på barnens skolpres-tanda.
De bästa förutsättningarna för framgång i skolan
har barn vars föräldrar är högutbildade med hög inkomst.
80 % av flickorna vars föräldrar var högutbildade fick högre
än åtta i medeltal. Däremot fick endast 26 % av flickor vars
föräldrar hade slutfört grundskolan högre än åtta medeltal.
Skillnaden är tydlig och lika stark för pojkarna.
DE UNGAS ANDRA GRADS UTBILDNINGSVAL HAR DIFFEREN-TIERATS
MELLAN FLICKOR OCH POJKAR
Skolframgång verkar också vara starkt genus delat.
Flickor är bättre i skolan än pojkar, vilket också har
observerats i flera internationella studier. Skillnaderna är
inte bara stora utan de växer. Det här är oroande, inte
minst för att elevernas grundskol framgång påverkar deras
förmåga att bedriva studier på andra gradens yrkesutbild-ning
eller i gymnasiet. Utbildning på andra graden har
linjevalen redan differentierats mellan flickor och pojkar.
Forskning från THL och Ungdomsforskningsförbundet
ger en karg bild, den visar att skolan inte klarar av att
eliminera skillnader på grund av elevernas bakgrund. Till
samma slutsats har tidigare kommit Hannu Karhunen och
Roope Uusitalo, påpekande att utvecklingen inom jäm-ställdhet
i utbildningen ännu inte har ens börjat.
Dessutom av ospecificerade skäl kommer omkring 15
% av åldersgruppen inte att få andra gradens examina. Av
de barn som i år har börjat grundskolan ärr fortfarande i
arbetslivet 2070-talet, och vi kan inte ens föreställa oss i
vilka yrken de kommer att jobba under sin karriär. Men vi
vet redan att enbart grundskolans utbildning inte ger till-räckligt
med stöd för arbetslivet. Endast 43 procent av dem
som endast genomfört grundskolan är i arbetslivet.
Att främja jämställdhet och jämlikhet bör vara ett av de
viktigaste projekt för utbildningen under nästa valperiod.
Som en del av denna helhet bör åtgärder vidtas för att
säkerställa att alla i åldersgruppen uppnår minst andra gra-dens
examina och för att minimera effekterna att familje-bakgrunden
påverkar de ungas studieval. Att öka åldern för
” Skolan tar inte bort skillnaderna
på grund av elevernas bakgrund.”
G Riina Nousiainen.