Filippinska sjöbefäl riskerar att
portas från europeiska fartyg
Filippinska sjöbefäl riskerar att portas från europeiska fartyg på grund av omfattande brister
i utbildningssystemet. I början av nästa år tar den europeiska sjöfartsmyndigheten, EMSA,
beslut i frågan och flera stora sjöfartsnationer letar nu efter alternativ.
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 31
I nget annat land har så många sjömän i internationell fart
som Filippinerna. Enligt uppgift på nyhetssidan Sea-trade
maritime news är var femte sjöman därifrån. Men
nu hotar den Europeiska sjöfartsmyndigheten, EMSA,
att stoppa filippinska sjöbefäl från att jobba på fartyg
under EU-flagg. Det sedan myndigheten upprepade gånger
påpekat att landets utbildningssystem inte lever upp till
internationella krav. Blir förbudet verklighet skulle 80 000
filippinska sjömän beröras, enligt en artikel i The Manila
Times från februari i år.
– Det här är förstås väldigt allvarligt, säger Pia Berg-lund,
nyligen avgången vice vd i Svensk sjöfart och re-presentant
i den europeiska redareföreningen ECSA. Det
skulle påverka hela världshandeln.
EU har under flera år hotat att porta filippinska sjöbefäl,
men de senaste året har tonläget hårdnat. Flera inspek-tioner
sedan mars 2017 har påvisat brister och de åtgärds-planer
som presenterats har underkänts. I oktober genom-förde
EMSA ytterligare en granskning och i början av nästa
år ska myndigheten fatta beslut om de ska rekommendera
EU-kommissionen att förbjuda filippinska sjöbefäl under
EU-flagg.
– Filippinerna har nog inte riktigt tagit kritiken på allvar
tidigare utan trott att man skulle klara sig ändå på grund av
att man är en sådan stor och viktig ak-tör
i sammanhanget. EMSA har varit
otroligt tålmodig, men de kan inte dra
på det hur länge som helst. För några
år sedan drog EU-kommissionen in
tillståndet för sjöbefäl från ett östeu-ropeiskt
land och man måste naturligt-vis
behandla alla länder lika.
Hoten om portning har fått flera
sjöfartsnationer att agera, bland annat
våra grannländer. Pia Berglund berät-tar
att Norge och Danmark skickat
folk till Filippinerna för att försöka
hjälpa dem att åtgärda bristerna. I
Danmark finns även planer på att sätta
upp danska sjöbefälsskolor lokalt på
Filippinerna. Flera länder söker också
efter sjömän av andra nationaliteter.
– I första hand vill man naturligtvis
hjälpa Filipinerna, men samtidigt mås-te
man förbereda sig på det värsta. I
Sverige har vi börjat föra diskussioner
med Seko och Sjöbefälen om att utöka
antalet länder inom ramen för TAP-avtalet.
Mest intressant för vår del är Burma och Indien.
På Filippinerna vidtas nu åtgärder för att leva upp till de
krav som internationella konventioner ställer på utbild-ningen.
Huruvida det kommer att vara tillräckligt för att
blidka EU den här gången återstår att se, men flera tunga
sjöfartsprofiler är skeptiska. Däribland Carl Schou, vd på
Wilhelmsen Ship Management.
– Vad jag hör är det väldigt få människor som tror att
Filippinerna kommer att vara redo i oktober. Som redare
är jag oroad. Jag har ungefär 4500 filippinska sjömän i
vår pool och vi jobbar med några alternativ, sa han vid ett
seminarium i Singapore i slutet av augusti, enligt Seatrade
maritime news. •
TEXT: LINDA SUNDGREN (SJÖBEFÄLEN-LEHTI/TIDNINGEN) /
ÖVERSÄTTNING: JOHAN RAMSLAND / BILD: SEATRADE MARITIME
H Filippiiniläistä laivapäällystöä.
/ Filippinskt fartygsbefäl.