Kokouksen puheenjohtajisto. * * * Mötets ordörandeskap.
Stadgeenligt årsmöte 28.11.2018
RESOLUTION
Arbetslivet förändras,
men hur är det med attityderna?
Det verkar som om människorna i det finska
arbetslivet har blivit – åtminstone från deras egen
synvinkel sett - allt mer sårbara och trängda. Man
kunde säga, att människorna blivit allt mera
trängda i hörnet och för att ta sig bort därifrån, krävs
styrketag. Detta tar sig till uttryck som strejkkänslighet,
de ständigt ökade diskussionerna om arbetsplatsmobb-ning
och om den alarmerande tillväxten av depressioner,
som verkar ha blivit en ny finsk folksjukdom.
Analysen verkar kanske dyster, eftersom världsekono-min
växer så det knakar, arbetssituationen har hela tiden
förbättrats och det finska folket placerar sig enligt en del
forskningsresultat bland världens mest lyckliga folk.
Det finska sjöarbetet, som Skeppsbefälsförbundet med
sina hundraåriga traditioner representerar, har alltid förut-satt
ett hurtigt järngrepp om attityderna, så att säkerheten
ombord har kunnat garanteras och arbetet ombord har
kunnat löpa bra. Men håller vi på att driva mot arbetsli-vets
grynnor, där det som tidigare ansågs vara sedvanligt
chefskap, tydlig ordergivning och en klar yrkesstolthet,
nuförtiden börjar uppfattas som otrevlig bossighet eller
t.o.m. som arbetsplatsmobbning.
En viss grad av djärv humor har tidigare hört nära sam-man
med arbetets natur ombord och även hjälpt människor
att utstå svåra situationer ombord. Eller i stränga förhål-landen,
ibland t.o.m. i omänskliga förhållanden ombord
på segelfartygen, så har sångerna varit en del av sätten
att uthärda den tunga vardagen ombord. Nu finns det en
risk för att vi alla utvecklas till våra egna livs kverulanter,
som upplever den minsta motgången på arbetsplatsen som
osaklig mobbning.
För att komma ut ur de nya hoten inom arbetslivet skulle
det istället för armbågstaktik krävas en attitydförändring
av alla och envar. Om träffande av lokala avtal istället
kunde innebära, att avtalen kunde träffas öppet och rejält
med det egna folket på arbetsplatsen, och utan högljudda
stridigheter och tvister. Man kunde hellre främja den
rejäla och gemensamma avtalskulturen och uppskatta sina
arbetskamraters styrkor och de gemensamma målen på
arbetsplatsen, istället för att snegla surmulet och oförstå-ende
på varandra.
Arbetsplatsmobbning är en allvarlig sak. Om det bevis-ligen
förekommer arbetsplatsmobbning på arbetsplatsen,
så skall frågorna upptas till behandling omedelbart och
utan uppskov. Alla på arbetsplatsen, både arbetstagare och
arbetsgivare, har ett ansvar att ingripa i situationen, även
för en kollegas del. Finlands Skeppsbefälsförbund anmäler
sig som en representant för nolltolerans. •
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 37
Sääntömääräinen vuosikokous 28.11.2018
JULKILAUSUMA
Työelämä muuttuu,
entäpä asenteet?
Vaikuttaa siltä, että suomalaisessa työelämässä
ihmiset ovat -ainakin omasta näkökulmastaan
– ajettu yhä ahtaammalle. Voisi sanoa, että jopa
nurkkaan, josta poispääsy edellyttää painiotteita.
Tämä näkyy yhtälailla lakkoherkkyytenä, alati paisuvassa
keskustelussa työpaikkakiusaamisesta kuin vaikkapa
hälyttävästi kasvaneessa masennuksessa, josta lienee
tulossa uusi suomalainen kansantauti.
Analyysi kuulostaa ehkä synkältä, koska maailmantalo-us
kasvaa kohisten, työllisyyslukemat kaunistuvat koko
ajan ja joillain mittareilla suomalaiset sijoittuvat jopa
maailman onnellisimpien kansakuntien valittuun jouk-koon.
Suomalainen merityö, jota Laivanpäällystöliitto yli
satavuotisilla perinteillään edustaa, on aina edellyttänyt
rautaisen reipasta asennetta, jotta turvallisuus olisi taattu,
ja hommat sujuvat. Mutta ollaanko yleisesti pikkuhiljaa
ajautumassa kohti työelämän karikkoa, jossa se mikä
ennen on ollut normaalia esimiestyötä, selkeää käskynja-koa
ja oikeanlaista ylpeyttä omasta tekemisestään,
aletaan kokea epämiellyttävänä pomottamisena, jopa
kiusaamisena.
Tietynlainen hurtti huumori on eri ammattialoilla
läheisesti kuulunut työn luonteeseen ja auttanut myös
vaikeista tilanteista selviytymistä. Tai vaikkapa ankarissa
oloissa, joskus jopa epäinhimillisen raskasta purjelaiva-elämää
ryydittäneet laulut ovat olleet omiaan jakamaan
arjen rasituksia. Nyt vaarana on, että meistä kaikista
kasvaa oman elämänsä mielensäpahoittajia, jotka kokevat
työpaikoillaan pienimmätkin vastoinkäymiset epäoikeu-denmukaiseksi
häirinnäksi.
Ulospääsy uudenlaisista uhkista työelämämme
tervehdyttämiseksi vaatisikin siksi kyynärpäätaktiikan
sijaan ennen kaikkea asennemuutosta, itse kultakin. Jospa
’paikallinen sopiminen’ tarkoittaisikin lähinnä erimieli-syyksien
ja ristiriitojen ratkaisua oman väen kesken,
reilusti ja avoimesti, ilman huutoäänestystä. Nähtäisiin
mieluummin työkaverin vahvuudet ja yhteiset tavoitteet,
vaihtoehtona kyräilypolitiikalle, rehtiä sopimuskulttuuria
edistäen.
Työpaikkakiusaaminen on vakava asia. Silloin kun
työpaikkakiusaamista todistettavasti esiintyy, asiat on
tuotava esille ilman aiheetonta viivytystä. On jokaisen,
niin työnantajan kuin työntekijän tehtävä ja vastuu
puuttua peliin, myös työkaverin puolesta. Suomen Laivan-päällystöliitto
ilmoittautuu tässä nollatoleranssin edusta-jaksi.
•