kuluttajille ja kierrätetään ravinteet merestä takaisin
hyötykäyttöön. Kalansaaliin mukana vesistöistä poistuu
haitallisia ravinteita, mikä auttaa vähentämään rannik-kovesien
rehevöitymistä. Saaristomeren alueelta voidaan
poistaa särkikalasaaliin mukana jopa noin 8 tonnia
fosforia vuosittain, mikä on kaksi kertaa koko Turun
alueen jätevesien mukana mereen päätyvä ravinnemäärä.
Maatalouden parissa säätiö tukee peltojen kipsikäsit-telyä,
toimenpidettä, jolla voidaan merkittävästi pienen-tää
ravinteiden valumista pelloilta Saaristomereen.
Alustavien tulosten mukaan kipsi voi vähentää pelloilta
tulevan maa-ainesfosforin kuormitusta jopa 50 %, muttei
edellytä muutoksia viljelykäytännöissä, vähennä
viljelyalaa tai heikennä satoja. Tekeillä on myös Nutri-bute-
joukkorahoitusalusta, joka tuo yhteen tehokkaat
ravinteiden vähentämistoimet ja niiden vapaaehtoiset
rahoittajat.
Säätiö on myös mukana Better Efficiency for Indust-rial
Sewage Treatment -hankkeessa, joka käynnistyi
tämän vuoden lokakuussa. Hankkeessa parannetaan
teollisuusjätevesien hallintaa kunnallisilla jäteveden-puhdistamoilla
viidessä Itämeren maassa.
Itämeri on kaikkien yhteinen ja työtä pitää tehdä siellä,
missä saadaan suurin vaikuttavuus aikaiseksi. John
Nurmisen Säätiön vahvuus on valtioiden rajat ylittävä,
riippumaton toiminta yhteistyössä eri alojen asiantunti-joiden,
tutkijoiden ja viranomaisten kanssa. Konkreetti-nen
työ on tuottanut tulosta ja Itämeri on nykyään
kirkkaampi kuin kuluvan vuosituhannen alussa. Meren
ravinnekuormitus on vähentynyt merkittävästi Suomen-lahdella
ja samalla on lisätty merellisen kulttuuriperin-nön
arvostusta. •
• Tutustu John Nurmisen Säätiön toimintaan:
www.johnnurmisensaatio.fi
• Tee lahjoitus Puhdas Itämeri -hankkeille:
www.puhdasitameri.fi
• Seuraa Puhdas Itämeri -hankkeita:
Facebook & Twitter @puhdasitameri #puhdasitämeri
26 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
John Nurminens Stiftelse
– med passion för Östersjön är ett av de mest förorenade
haven i världen. Situationen är oroväckande,
men vi kan fortfarande rädda Östersjön om
vi agerar nu. Målet med John Nurminens
Stiftelses projekt
Ett Rent Östersjön är att
förbättra Östersjöns
tillstånd genom
konkreta
åtgärder som minskar näringsbelastningen
på havet och miljöriskerna.
TEXT OCH BILDER: JOHN NURMINENS STIFTELSE
Ö vergödning är ett av de allvarligaste problemen i
Östersjön. Vattnen grumlas, områdena med död
havsbotten ökar och blomningen av blågrönal-ger
blir allt rikligare till följd av övergödningen.
När det gäller blomningen av blågrönalger är det viktigt att
minska framför allt fosforbelastningen. Ju mer löslig fosfor
det finns i havet, desto mer näring får blågrönalgerna.
I Finska viken har fosforbelastningen sjunkit de senaste
tio åren tack vare aktiva åtgärder för att minska utsläppen.
Det går redan att se bland annat i form av klarare vatten
och minskad blomning av blågrönalger, speciellt i östra
delen av Finska viken. Tillståndet i västra delen av Finska
viken och Skärgårdshavet påverkas också av utsläpp som
kommer in från södra delen av Östersjöns huvudbassäng,
och det går ännu inte att se några liknande tecken där
på att läget förbättrats trots minskad belastning. För att
kunna minska övergödningen är det absolut nödvändigt att
vidta skyddsåtgärder i hela Östersjöområdet.
Vi kan inte påverka klimatfaktorer eller det interna
näringskretsloppet, så det bästa sättet för oss att förbättra
havets tillstånd är att minimera den yttre belastningen på
havet. I praktiken innebär det bättre rening av avloppsvat-ten
och minskning av industriutsläpp. Man söker även
aktivt efter effektiva sätt att minska avrinningen från
jordbruk.
KONKRET ARBETE FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN
John Nurminens Stiftelses mål är att rädda Östersjön och
dess kulturella arv för kommande generationer. Stiftelsens
berättelse kan sägas börja redan i slutet på 1800-talet i
Raumo, då stiftelsens grundare och styrelseordförande
Juha Nurminens farfar grundade ett företag vid namn
John Nurminen. Företaget hade sin guldålder i mitten av
1900-talet och dess fartyg plöjde all världens hav. Företa-get
övergav rederiverksamheten i slutet av 1960-talet och
fokuserade istället på spedition och transporter.
Juha Nurminens intresse för havet väcktes redan som
barn. Segling, dykning och senare sjöfartens och kar-tografins
historia var naturliga hobbyer för ättlingen i
Nurminens fartygsredarsläkt. För att bevara det maritima
/www.johnnurmisensaatio.fi
/www.puhdasitameri.fi