Historik över strejker
och deras betydelse
för samhället
I sin fackbok ”Hanskat tippui – lakkojen
historia ja vaikutus yhteiskunnassa”, en
historik över strejker och deras betydel-se
för samhället, beskriver nationaleko-nomen
Antti Koskela strejkandets betydel-se
för löntagare.
Det centrala påståendet i boken är att
strejkrätten är det viktigaste medlet mot
klassamhället. Löntagarnas juridiska rättig-heter,
till exempel strejkrätten, har anknyt-ning
till deras ekonomiska ställning och
roll i samhället.
Om strejkrätten begränsas blir inkomst-skillnaderna
sannolikt större, och löntagar-nas
övriga villkor, till exempel arbetshälsan
eller arbetarskyddet, blir lätt sämre. Strejk-rätten
är nämligen avgörande för löntagar-nas
ställning på arbetsmarknaden.
I alla västländer är det självklart att lön-tagare
har rätt att strejka. I många länder
godkänns strejkrätten åtminstone indirekt
till och med i grundlagen. Dessutom har
30 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
strejkrätten och organisationsfri-heten
garanterats i FN:s interna-tionella
konventioner. Tal om be-gränsning
av strejkrätten skulle få
Finland att hamna i en konstig kontroll-grupp.
På 2000-talet har Finland i jämförelse
med andra länder varit ett medelmåttigt
strejkbenäget land. I nordisk kontext är
danskarna mest benägna att ta till strejk,
svenskarna minst och finländarna och
norrmännen mitt emellan. Den allmänna
uppfattningen att Finland är ett särskilt
strejkbenäget land stämmer alltså inte.
Men på 1970-talet var Finland faktiskt
ett av världens mest strejkbenägna länder.
Senare har antalet strejker sjunkit till cirka
en tiondedel. Antalet förlorade arbetsdagar
på grund av strejker motsvarar årligen en
eller två procent av antalet sjukdagar.
I boken behandlas även strejkers inver-kan
på kostnader. Det är typiskt att arbets-givare
överdriver kostnader i samband
med strejker och löntagare underskattar
dem. Sanningen ligger ofta mitt emellan.
Arbetsgivare använder ofta värdet av förlo-rad
produktion fastän en del av värdet kan
fås tillbaka till exempel genom övertidsar-bete
eller försäljning av varor från lagret.
Vid värdering av kostnader beaktas säl-lan
verksamhetens lönsamhet. Om den
förlorade produktionen är 100 000 euro
men vinsten av denna skulle ha varit 6 000
euro, då har strejken medfört en förlust på
6 000 euro. Företag maximerar inte sin
produktion, utan sin vinst.
Man frågar ofta om det någonsin har va-rit
någon nytta av strejker. Strejker har lett
till en uppsjö av goda resultat,
till exempel från kvinnlig rösträtt till se-mesterpenning.
Semesterpenningen kom
ju tack vare Metallarbetarförbundets sju
veckor långa strejk efter 1971. I takt med in-komstuppgörelser
spred sig semesterpen-ningen
även till andra yrkesgrupper. En vik-tig
orsak till att kvinnorna fick rösträtt var
storstrejken år 1905 som ledde till att även
arbetarna och kvinnorna fick rösträtt.
I boken behandlas även utvecklingen av
olika stridsåtgärder i takt med att samhäl-let
övergår från industrisamhälle till digi-taliserat
servicesamhälle. Vilka är de inter-nationella
strejktrenderna?
Antti Koskelas bok fungerar som en all-män
översikt över internationell reglering
av strejker, värdering av kostnader i sam-band
med arbetskonflikter och jämförelse
mellan olika länder när det gäller benägen-het
att strejka. Boken utgavs av Kalevi Sor-sa-
fonden.
Antti Koskela är ekonom vid
centralorganisationen STTK.
I alla västländer är det
självklart att löntagare har rätt
att strejka.
Kalevi Sorsa -fonden
sorsafoundation.fi
Historiken kan beställas från
Kalevi Sorsa -fonden som bok
eller laddas ner som PDF direkt
på fondens webbplats:
https://sorsafoundation.fi/
wp-content/uploads/2019/11/
Hanskat-tippui_web.pdf
/