FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 53
EN PERSON SOM AVANCERADE FRÅN JUNIORSTYRMAN TILL
ÖVERSTYRMAN KOMMENTERAR AVTALET:
När jag gjort tillräckligt många dagar för att bli styr-man
och fick styrmansbrevet fick jag samtidigt ett jobb
som styrman under juniorstyrmansavtalet (då fortfarande
kadettavtalet). Jag har alltså arbetat under det avtalet i ett
par år, och nu när jag gjort tillräckligt många dagar för att
bli överstyrman fick jag en fast plats som överstyrman i
samma rederi.
För min del var det alltså en bra lösning att arbeta under
det här avtalet så att jag överhuvudtaget kunde avancera i
karriären. Ett minus är nog att det inte ackumuleras ersätt-ningar,
men när jag varit arbetslös har jag fått pengar från
kassan. Även i övrigt tycker jag att lönen varit tillräcklig
sett till arbetsmängden, bättre än i många arbeten i land.
Ibland har jag även tittat på sådana alternativ.
Jag har faktiskt inte ens räknat ut vad skillnaden hade
varit om jag hade arbetat under ett s.k. vanligt avtal.
Dessutom får man betalt för övertidsarbete och på ett litet
bulkfartyg får man ihop lagom många timmar fram till
betalningen, lite beroende på resorna. Det som är dåligt är
att det, delvis på grund av avtalet, inte finns något byte-spar.
Dessutom har man behövt lägga ganska mycket tid
att introducera en ny styrman på nästan varje törn, medan
man själv varit på samma fartyg största delen av tiden. Or-saken
till det har i sin tur många gånger varit att den andra
personen fått en bättre plats någon annanstans innan han
påbörjat arbetet, även om han lovat att komma.
Dessutom har det också funnits de som har gjort en törn
och sedan inte behövt en andra gång av olika skäl. Därför
har det varit både en fördel och en nackdel att törnarna
ibland blivit längre än vanligt. Å andra sidan samlar man
snabbare på sig dagar när man gjort långa törnar.
EN ANNAN JUNIORSTYRMAN SOM
VIKARIERAR SOM ÖVERSTYRMAN:
När man planerade juniorstyrmansavtalet hade man en
vacker tanke om att öka antalet finska däcksbefäl på
fartygen och trygga framtiden för finska däcksbefäl.
Antalet finska däcksbefäl har däremot minskat trots
juniorstyrmansavtalet, och användningen av däcksbefäl
från länder utanför EU har i sin tur ökat på finska handels-fartyg.
Själv har jag arbetat under kadettstyrmansavtalet i un-gefär
två år. De kadettstyrmän jag känner har varit mycket
nöjda med sin lön och med stämningen på finska handels-fartyg.
Endast de mest motiverade och ödmjuka studerande
väljer att arbeta under kadettstyrmansavtalet efter skolan,
eftersom de fortfarande tror på sjöfartsbranschens framtid.
Det tidsbestämda kadettstyrmansavtalet ger arbetsta-garna
frihet att enkelt byta rederi och förbinder dem inte
till något. Och om de inte tycker om dig på fartyget får du
inget nytt arbetsavtal i det rederiet.
Det leder alltså i värsta fall till att man alltid måste
introducera en ny arbetstagare när det tidsbestämda avta-let
är över. Det ger både fartygets personal och rederiets
personalchef gråa hår. Därför är en styrman från ett land
utanför EU ett mycket enklare alternativ för rederierna.
För mig var kadettstyrmansavtalet en språngbräda till
min fortsatta karriär och mitt avancemang. Jag hoppas att
dagens studerande fortfarande tror på den finska sjöfarten
och dess möjligheter.
EN PERSON SOM GÅTT FRÅN SJÖMANSSKOLAN
TILL ATT BLI PILOT:
Jag tyckte att juniorstyrman var ett bra och tydligt sätt att
få finska styrmän i jobb direkt efter skolan, vilket skulle
göra det lättare att senare få ett jobb som styrman. I
verkligheten blev förnyelsen däremot svag och gav inte
den önskade förändringen i branschen, även om arbetsta-garna
gärna var med.
För mig var branschbytet en direkt följd av att jag inte
lyckades få jobb som styrman under ett års tid och fick möj-lighet
att uppfylla en annan dröm. Det beslutet behövde jag
inte tänka på länge. Längtan till havet finns absolut kvar,
men bara om jag fick ett jobb som motsvarade utbildning-en,
och det tycks inte finnas i dagens läge. Arbeten till sjöss
är inte de enda arbeten man kan ha inom trafikering.
EN PERSON SOM GJORDE EN TÖRN SOM
KADETTSTYRMAN OCH SEDAN ARBETADE SOM
STYRMAN OCH ÖVERSTYRMAN UNDER EU-AVTALET:
Jag blev styrmanskadett 2016 eftersom det inte fanns
några alternativ. Som tur är gjorde jag det bara en gång
och fick sedan ett jobb med normal lön någon annanstans
direkt efteråt. Men om man måste göra mer än en törn är
det ganska miserabelt. Det är ju faktiskt exakt samma
arbete fast med mindre lön.
Förut gjorde även färska styrmän samma jobb med nor-mal
lön. Har fartygen förändrats på något sätt? Jag ser att
gamla styrmän har fler problem med dagens fartyg än med
nya, eftersom de inte alltid ens kan använda Excel. Och när
man dessutom kan ta finska juniorstyrmän, varför finns det
då så otroligt många icke-EU-styrmän i Finland?
EN STUDERANDE SOM BLEV KADETT I UTLANDET:
Den finska styrmanskadetten är som en tredjestyrman,
som används utomlands. Jag knockar inte avtalet helt om
det gör att finska styrmän får jobb.
På något sätt måste man svara på den utländska konkur-rensen
om man vill vara finsk styrman. Men i vilken skala
som juniorstyrmansavtalet har fungerat hittills och hur
mycket det motsvarar den ursprungliga tanken med det,
det vet jag inte. ”Praktik” har då inget gemensamt med det
som man som kadett gör på ett kryssningsfartyg.
EN PERSON SOM GÅTT FRÅN JUNIORSTYRMAN
TILL PASSAGERARFARTYG:
Utifrån sett är juniorstyrmanssystemet perfekt för alla
som inte är del av det själva. Problemet uppstår när man är
ny styrman och i många fall helt nyutexaminerad. Det är
inte särskilt motiverande att gå klart skolan när man som
tack får en juniorstyrmanslön där lönen sjunker till
hälften och man inte får något utbildningstillägg.
Att vara juniorstyrman handlar bara om att ”samla
dagar” för nästa behörighetsintyg. Och det efter minst tre
skolår, då man redan gjort ett års praktik som vaktstyr-man.
A