av ett företag i en avtalsstat för internationell trafik kan i
allmänhet med stöd av ett skatteavtal beskattas antingen i
företagets hemviststat eller i den avtalsstat som företaget
i verkligheten leds ifrån. Enligt det nordiska skatteavtalet
kan sjöarbetsinkomst beskattas i fartygets hemviststat och
Finland kan undanröja dubbelbeskattningen genom att
avräkna den skatt som betalats i utlandet.
Om det inte finns något skatteavtal mellan Finland och
arbetsstaten, är en förutsättning för en skattefri inkomst av
fartygsarbetet att arbetet utomlands pågår oavbrutet i minst
sex månader och att Finlandsdagarna inte överskrider sex
dagar i snitt per månad (t.ex. 6 mån x 6 dgr = 36 dgr).
Om arbetsstaten har betraktat lönen som sjöarbets-inkomst,
betraktas den som sjöarbetsinkomst även vid
beskattningen i Finland, om det inte framkommit omstän-digheter
som skulle visa att det inte handlar om sjöarbets-inkomst.
Inkomst som förvärvats på ett utländskt fartyg
kan också berättiga till avdrag för sjöarbetsinkomst, ifall
förutsättningarna i 97 § ISkL uppfylls.
Om du arbetar ombord på ett utländskt fartyg i interna-tionell
trafik, ska du i regel betala skatt även utomlands.
En person som arbetar ombord på ett utländskt fartyg i
internationell trafik betalar i allmänhet skatt för lönen till
utlandet (stat där företaget har plats för företagsledning).
Om arbetet utförs på ett fartyg som seglar under svensk
eller annan nordisk flagg, betalar arbetstagaren skatt i
flaggstaten oberoende av arbetsgivarens hemstat.
Trots att sexmånadersregeln skulle vara tillämplig
och inkomsten befriad från inkomstskatt i Finland, skall
arbetstagaren i vanliga fall betala den försäkrades sjuk-försäkringsavgift
(ca 2-3 %) till Finland. Därför skall även
inkomst enligt sexmånadersregeln anmälas i Finland på
skattedeklarationen.
Utredningen över inkomst av utlandsarbete görs med
blankett 3063 och den kan laddas från skatteverkets hem-sida
eller avhämtas från den närmaste skattebyrån.
När en i Finland allmänt skattskyldig arbetar utom-lands
är inkomsten av detta arbete skattepliktig i Finland
utifrån den interna lagstiftningen, ifall det inte har stadgats
separat att inkomsten är skattefri. Även arbetsstaten kan
beskatta samma inkomst på basis av sin egen lagstiftning.
När en person arbetar i en skatteavtalsstat har Finland
skyldighet att undanröja den dubbla beskattningen, om
Finland enligt skatteavtalet är hemviststat och arbetssta-ten
utifrån skatteavtalet har rätt att beskatta inkomsten.
Dubbel beskattning kan undanröjas även i situationer där
arbetet utförs i en stat som Finland inte har något skatteav-tal
med.
Om Finland har ett skatteavtal med arbetsstaten undan-röjs
dubbelbeskattningen enligt skatteavtalet antigen enligt
avräknings- eller undantagandemetoden. Skatteavtalen har
inga definitioner på vilka beräkningssätt som ska tillämpas
vid metoderna, utan om dessa stadgas närmare i staternas
interna lagstiftning. Ingen av dessa metoder behövs, ifall
lönen är i skattefri i Finland enligt sexmånadersregeln.
Om du arbetar i en stat som Finland inte har något skat-teavtal
med, så kan arbetsstaten uppbära skatt på din lön
oberoende av hur länge du befinner dig i arbetsstaten och
oberoende av från vilken stat din arbetsgivare är.
Finland har slutit bilaterala inkomstskatteavtal eller
inkomstskatteavtal som gäller flera länder med över 70
stater och de finns uppräknade på skatteverkets hemsida
www.skatt.fi •
(https://www.vero.fi/sv/Detaljerade_skatteanvisningar/anvisning-ar/
49062/gallande_skatteavta/)
18 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
Työelämän murheet
yhdistävät ILOssa
Parhaillaan (4.6.2018) on meneillään 107. ILOn
kansainvälinen työkonferenssi Genevessä.
ILO (International Labour Organization) on
YK:n alainen järjestö, joka luo kansainvälisiä
työelämän yleissopimuksia ja suosituksia sekä valvoo
ja tukee jäsenmaitaan sopimusten noudattamisessa.
ILOssa on yhteensä 187 jäsenmaata. Rakenteeltaan ja
toiminnaltaan ILO on kolmikantainen eli työntekijä-
ja työnantajajärjestöjen edustajat osallistuvat
järjestön työhön tasavertaisina valtioiden hallitusten
edustajien kanssa.
Kansainvälinen työkonferenssi on ILOn ylin
päättävä elin. Siellä päätetään yleissopimusten ja
suositusten hyväksymisestä sekä käydään keskuste-lua
työelämää koskevista ajankohtaisista asioista.
Tänä vuonna työkonferenssissa käsitellään naisiin ja
miehiin kohdistuvaa väkivaltaa ja häirintää työelä-mässä,
ILOn sopimusten soveltamisessa ilmenneitä
ongelmia, sosiaalista vuoropuhelua sekä ILOn
kehitysyhteistyötä.
Väkivalta ja häirintä työelämässä on erittäin
ajankohtainen aihe, johon myös ILO on tarttunut.
Työkonferenssissa asiaa käsitellään kolmikantaisessa
komiteassa sekä tänä että ensi vuonna. Työntekijäjär-jestöjen
tavoitteena on fyysisen, psyykkisen ja
seksuaalisen väkivallan ja häirinnän torjuntaa
koskeva yleissopimus ja sitä täydentävä suositus.
Itse osallistun sopimusten soveltamista käsittele-vän
applikaatiokomitean työskentelyyn, jossa
käsitellään ILOn sopimusten soveltamista koskevia
tapauksia. Komitea käsittelee kahden viikon aikana
yhteensä 24 maatapausta, joista seitsemän on
Pohjois-, Väli- ja Etelä-Amerikasta, viisi Afrikasta,
kuusi Aasiasta ja kuusi Euroopasta. Moni käsiteltävis-tä
tapauksista koskee yhdistymisvapautta ja kollektii-visia
neuvotteluoikeuksia säänteleviä ILOn yleissopi-muksia
– eli perustavanlaatuisia työntekijöiden
oikeuksia.
ILOn periaatteiden mukaan kaikilla sen jäsenvalti-oilla
on velvollisuus poistaa pakkotyö, lapsityö ja
syrjintä sekä taata yhdistymisvapaus. Vakavimmat
tapaukset käsittelevätkin yleissopimuksia pakkotyön
poistamiseksi sekä työhön pääsemiseksi vaadittavaa
vähimmäisikää.
Sosiaalinen vuorovaikutus ja kolmikantaisuus ovat
keskeisimpiä ILOn toiminnan lähtökohtia. Yhteistoi-minta
niin työpaikkatasolla kuin myös työntekijä- ja
työnantajajärjestöjen kesken, osallisuuden lisäämi-nen,
vuorovaikutus sekä haasteiden ja mahdollisuuk-sien
tunnistaminen sosiaalisen vuoropuhelun
vahvistamiseksi ovat teemoja, joista keskustellaan
/www.skatt.fi
/