Definition av gott skick
Alla vill vi vara i gott skick. Gott skick är ett subjektivt begrepp, alla har sin egen definition av
gott skick. För rätt så många betyder ”gott skick” det yttre. För en del betyder det förmåga
att klara av vardagens sysslor, aktiviteter och krav enkel och utan smärta. TEXT: MARJO PEURALA
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 61
Med fysiskt skick menar man bl.a. uthållighet,
muskelstyrka och rörelsekontroll. Fysiskt skick
som begrepp är snävare än fysisk funktionsför-måga,
som innefattar ovan nämnda saker samt
bl.a. sinnesfunktionerna. Dåligt fysiskt skick är den
största enskilda hälsorisken hos båda könen. Man kan
underhålla sitt fysiska skick med motion, vilket samtidigt
underhåller det psykiska skicket. Med fysisk funktionsför-måga
menar man kroppens förmåga att klara av fysiska
ansträngningar och andra mål.
Gott skick innebär att klara ett kommande hinder. Man
kan fundera över det egna skicket genom att fråga sig:
Skulle jag orka bära mitt barn en lång sträcka om min bil
gick sönder på en avsides väg eller om batteriet i mobilen
dog? Om jag måste springa till tåget, kommer det att ta mig
dagar att återhämta mig? Kan jag springa riktigt fort om jag
måste? Kan jag klättra ner för en brandstege om det skulle
behövas?
Om en sådan basfunktion kräver särskild ansträngning
eller särskilda åtgärder för att lyckas så är den fysiska
funktionsförmågan begränsad. Den fysiska funktionsför-mågan
försämras med åldern, men man kan förlänga den
märkbart genom att vara aktiv, naturligtvis förutsatt att
man inte begränsas av hälsorelaterade saker. Hälsa och
funktionsförmåga påverkar varandra.
De fyra dimensionerna av gott skick är uthållighet, rörel-seorganens
skick, rörelsekontroll, dvs. motoriskt skick,
och kroppssammansättning. För att uppnå och bevara ett
gott skick krävs det bl.a. hälsosam och tillräcklig kost,
fysisk träning, vila och återhämtning. Vår psykiska hälsa
och stimulering av sinnena är också en viktig del av vårt
övergripande ”goda skick”.
UTHÅLLIGHET
Ett av uthållighetens delområden är maximal aerob effekt.
Det är kopplat till det kardiovaskulära systemets hälsa och
är en delfaktor som motsvarar det aeroba skicket. Uthål-ligheten
påverkas av andnings- och cirkulationssystemets
skick, musklernas ämnesomsättning och nervsystemets
skick. Uthållighetsträning förbättrar andnings- och
cirkulationssystemets skick och musklernas aeroba
ämnesomsättning. Goda sätt att förbättra och bevara
uthålligheten är bl.a. gång, stavgång, cykling, skidåkning
och simning.
RÖRELSEORGANENS SKICK
Delområdena inom rörelseorganens skick är muskelstyrka,
muskeluthållighet och rörlighet. De är kopplade till bl.a.
ryggens och nack-skulderregionens hälsa. För att klara av
sina vardagssysslor måste man ha tillräcklig styrka och
uthållighet i händer och fötter.
Goda sätt att träna muskelstyrkan och muskeluthål-ligheten
är gymträning, jympa, gymnastik, pilates och
cirkelträning. Genom att t.ex. stretcha efter träningen eller
genom yoga ökar man sin rörlighet.
RÖRELSEKONTROLL ELLER MOTORISKT SKICK
Det motoriska skicket är när man kontrollerar kroppens
ställningar och rörelser. Kroppsbalansen, som är ett
delområde inom motoriskt skick, är en central egenskap
för hälsan. Det är viktigt med snabba och smidiga handrö-relser
för att klara av dagliga sysslor, framför allt ju äldre
man blir. Man kan träna det motoriska skicket bl.a. genom
bollsporter, jympa och dans.
KROPPSSAMMANSÄTTNING
Kroppssammansättningens viktigaste rörelse- och
hälsorelaterade delområden är kroppens fetthalt och
fettfördelningen i kroppen. Fett runt midjan och magens
organ är skadligast för hälsan, men också något man kan
påverka med motion.
Man kan ta reda på sin kroppsammansättning bl.a. ge-nom
att mäta sin fettprocent, räkna ut sitt viktindex (BMI),
mäta sitt midjemått och se sig i spegeln. Midjemåttet ska
vara under 80 cm hos kvinnor och under 90 cm hos män.
Utseendet är inget utan prestationsförmåga och presta-tionsförmågan
är inget om inte sinnet också kan prestera.
Man måste ha hela paketet om man vill vara i gott skick i
alla avseenden. •