päätoimittajalta
Uppsägningar ökar inte
sysselsättningen!
Etlas forskningsdirektör Niku Määttänen konstaterar i sin artikel i Helsingin
Sanomat 16.9.2018 att ”fackföreningsrörelsen arbetar i princip för dem som re-dan
har ett arbete, inte för nationalekonomin eller de arbetslösa”. En mera poli-tiskt
färgad åsikt går knappast att hitta hos någon icke-politiker i dagens Finland.
Som svar till Määttänen vill jag säga att fackföreningsrörelsen i själva verket
ligger steget före, eftersom facket arbetar för de arbetslösas väl redan innan en
medlem har blivit arbetslös!
Under det senaste årtiondet har fackföreningsrörelsen axlat ett allt större
samhälleligt ansvar för att förbättra Finlands ekonomi. För att inte tala om
de centrala uppgörelser som gjorts under tidigare år, då den reala ekono-min
samtidigt har blivit betydligt bättre. De ekonomiska siffrorna från
Det verkar vara så att en del instanser i Finland inte vill att lönta-garna
ska få vara med och bestämma om saker och ting, där-för
skäller man på fackföreningsrörelsen. Löntagarna har
trots det varit med om att besluta om centrala frågor för
hela Finland. Om fackföreningsrörelsen klarar av att ingå
lokala avtal om stora frågor, varför skulle den då inte kun-na
maitotalous 4 | 2018 • 3
denna tid är ett bevis på detta.
Juha Yli-Kovanen
göra det även i små frågor?
Landets regering håller på att driva igenom en för-sämring
av uppsägningsskyddet i företag med färre än 20
anställda. Det faktum att fackföreningsrörelsen motsät-ter
sig förslaget i fråga anses dåligt. Naturligtvis motsätter
den sig det. Varför skulle fackföreningsrörelsen godkän-na
att arbetsgivare i små företag, där det i allmänhet an-nars
också är illa ställt med att följa arbetsreglementet, ska
få säga upp folk på mycket svaga grunder? En person som
blivit uppsagd av personliga skäl får tre månaders karens
utan arbetslöshetsersättning, om den nya lagen träder i kraft
i början av nästa år.
Jag ser ingen logik i att om det blir enklare att säga upp folk
förbättras sysselsättningen. Tvärtom anser jag att uppsägningar
ger ökad arbetslöshet.
Vem vill arbeta i ett företag där man kan få sparken när som helst
med svaga motiveringar? Fackföreningsrörelsen borde göra upp en
lista över alla företag som sysselsätter färre än 20 personer och in-formera
arbetstagarna i dessa företag om att det lönar sig att vara
medlem i ett fackförbund och i en arbetslöshetskassa. Arbetstagar-na
hänger löst, men förbundet hjälper då det behövs. I små företag
är organisationsgraden sämre än i stora företag där anställnings-frågorna
i allmänhet är i ordning. På sidan 25 i denna tidning hit-tar
du ett sammandrag som sammanställts av STTK om effekter-na
av en försvagning av uppsägningsskyddet.
Välkommen Markku Salomaa
Markku Salomaa som tillträder som ny verksamhetsledare i början
av nästa år börjar arbeta hos MVL i början av november. Han får då chansen
att bekanta sig med förbundets medlemmar, arbetsplatser, lokalföreningar och
förtroendemän samt med den övriga verksamheten. Den nuvarande och den
nya verksamhetsledaren kommer att arbeta sida vid sida på bägge sidor om
årsskiftet. Undertecknad går i pension från och med 1.4.2019.
Låt arbetet leda och lära oss. Välkommen Markku till de mejerianställdas
intressebevakning!
Irtisanominen ei lisää
työllisyyttä!
Etlan tutkimusjohtaja Niku Määttänen toteaa HS:n kirjoitukses-saan
16.9.2018, että ”ay-liike on lähtökohtaisesti jo työssä olevi-en
eikä kansantalouden tai työttömän asialla”. Poliittisesti värit-tyneempää
mielipidettä tuskin löytää ei-poliitikolta tämän päi-vän
Suomessa.
Vastaukseksi Määttäselle sanon, että ay-liike on itse asiassa as-keleen
edellä, sillä ay-liike on työttömän asialla jo ennen kuin jä-sen
on joutunut työttömäksi!
Kuluneella vuosikymmenellä ay-liike on ottanut itseään suu-remman
yhteiskunnallisen vastuun Suomen talouden paran-tamiseksi.
Puhumattakaan aikaisempina vuosina tehdyistä
keskitetyistä ratkaisuista, joiden aikana reaalitalous on ko-hentunut
merkittävästi. Talousluvut kyseiseltä ajalta tämän to-distavat.
Ay-liikkeen mollaamisessa taitaa olla kysymys siitä, että
jotkut tahot Suomessa eivät halua palkansaajien olevan mu-kana
päättämässä asioista. Palkansaajat ovat kuitenkin ol-leet
mukana sopimassa koko Suomen asioista. Ay-liike osaa
paikallisen sopimisen isoista asioista, miksei se pystyisi te-kemään
sitä pienissäkin asioissa?
Maan hallitus on runnomassa irtisanomissuojan hei-kentämistä
alle 20 henkilön yrityksiin. Pahana pidetään si-tä,
että ay-liike vastustaa kyseistä ehdotusta. Tietenkin se
vastustaa sitä. Miksi ay-liike hyväksyisi sen, että pienissä
yrityksissä, joissa työsääntöjen noudattaminen on muu-tenkin
retuperällä, irtisanominen annettaisiin työnanta-jalle
hyvin heppoisin perustein tehtäväksi? Henkilöpe-rusteinen
irtisanominen tuo irtisanotulle kolmen kuu-kauden
karenssin työttömyyskorvaukseen, jos uusi laki
tulee voimaan ensi vuoden alusta.
En näe logiikkaa siinä, että irtisanomisen helpottaminen pa-rantaisi
työllisyyttä. Mielestäni irtisanominen päinvastoin lisää
työttömyyttä.
Entä kuka enää haluaa mennä töihin yritykseen, josta voi
saada potkut milloin tahansa heppoisin perustein? Ay-liikkeen
kannattaisikin listata ne yritykset, jotka työllistävät alle 20 hen-kilöä,
ja ilmoittaa näiden yritysten työntekijöille, että kannattaa
olla ammattiliiton sekä työttömyyskassan jäsen. Potkut ovat löy-sässä,
mutta liitto auttaa tarvittaessa. Pienissä yrityksissä järjes-täytyminen
on huonompaa kuin isoissa yrityksissä, joissa asiat
yleensä ovat kunnossa. Tämän lehden sivulta 25 löydät STTK:n
koostaman yhteenvedon irtisanomissuojan heikentämisen vai-kutuksista.
Tervetuloa Markku Salomaa
Uutena toiminnanjohtajana ensi vuoden alussa aloittava
Markku Salomaa aloittaa työnsä MVL:n palveluksessa mar-raskuun
alussa ja pääsee näin tutustumaan liiton jäseniin, työ-paikkoihin,
alueyhdistyksiin ja luottamusmiehiin sekä muu-hun
toimintaan. Nykyinen ja uusi toiminnanjohtaja kulkevat
aisaparina vuodenvaihteen molemmilla puolilla. Allekirjoitta-nut
siirtyy eläkkeelle 1.4.2019 alkaen.
Työ tekijäänsä ohjatkoon ja opettakoon. Tervetuloa meijeri-alan
ammattilaisten edunvalvontaan Markku!